Erkänd arkitekt på rundvandring i Hangö

Mikael Heinrichs, Hangö Tidningen 25.4.2013

Arkitekten Marco Casagrande med frun Nikita och sonen Marlon samt Casagrandes anställda, den japanska arkitekten Hiroki Oya, besökte på måndagskvällen Hangö. Besöket hade sin grund i en inbjudan av Västerförbundets fullmäktigeledamot och medlem in miljönämden, Marko Niemi. Syftet med besöket var att låta Casagrande bekanga sig dels med vad som gjorts på Drottningberg men också de mångomtalade planerna för Casino, Plagen ock Parkbergen som man bland annat samlat in namn emot.

Hangö miljöförenings ordförande Pertti Sundqvist var likaså inbjuden för att ge mera kött på benen åt de inbjudna gästerna.

Hangö miljöförenings ordförande Pertti Sundqvist deltog i rundvandringen som initierades av Marko Niemi.

-          Jag har alltid intresserat mig för Hangö och oroar mig för utvecklingen jag hört om och nu ser med egna ögon. Man för emellanåt läsa de mest vilda historierna om Hangö i tidningarna och är djupt oroad över det ansktslösa beslutsfattandet man verkar hålla på med, säger Casagrande.

Hans intresse vaknade också delvis i och med de utredningar som gjorts vid Aalto-universitetets institution för arkitektur bland annat av Ninni Westerholm.

-          Det är intressant att se att man alltid verkar ta bilisterna I beaktande I första hand då man planerar någonting. Då Hangö trots allt tappar invånare hela tiden borde man väl tänka till och inse att man måste göra någonting, profilera sig på något vis, för att bryta trenden, menar Casagrande.

Han efterlyser framtidsforskning på en tvärvetenskaplig nivå, där man skulle ta i beaktande inte bara staden Hangös behov, utan hela samhällets behov – på ett oberoende sätt och inte genom vinklade konsultutredningar. Det gäller också att se tillräcklight långt in I framtiden, inte alltid bara utgå ifrån att nuläget är vad det är.

-          Genom att beställa utredningar av “rättä” personer får man en rapport som är vinklad précis som man vill ha den. Man har fastnat alltför stark I presens, utan att kunna blicka framåt, påpekar han.

CASINOPLANEN KUND VARIT VÄRRE

Efter att ha bekantat sig med detaljplanen för Casino-, Plagen- och Parkbergenområdet konstaterar Casagrande att den i själva verket hade kunnat vara ännu värre.

Japanska Hiroki Oya, nyutexaminerad arkitekt och medarbetare för Casagrande, kan inte låta bli att fascineras av naturen och hur skoningslöst man i vissa fall verkar ha gått åt den urbana naturen in Hangö.

-          Det ser riktig sorglight ut här, konstaterar Oya då han får syn på Drottningberget i Östra hamnen.

Hamngatans tillfälliga asfaltbeläggning får sig en rejäl känga av Casagrande, som däremot tycker att öppningen mellan den nybyggda restaurangpaviljongen och HSF är alldeles fantastisk.

-          Ur en stads- och samhällsplaneringssynpunkt är det här ett alldeles perfekt läge, här finns vackra vyer – men allt är täckt i den förhatliga asfalten, utbrister han.

Arkitekten Marco Casagrande (t.v.) förklarar sina visioner för Vänsterförbundets fullmäktigeledamot Marko Niemi nere vid mareografens brygga.

MYTOLOGI OCH MYSTIK

Casagrande efterlyser ett större fokus på Hangös unika särdrag, den mystik och mytologi man kunde tänkas marknadsföra allt starkare. Han nämner Fairbanks i Alaska som ett exempel. Varje år vallfärdar tusentals japaner till orten som är känd för sina rikliga norrsken. Staden är full av japaner, men då norrskenen kör igång töms gatorna.

-          All söker sig inomhus, eftersom det heter att man skall skaffa barn under norrsken – de blir smartare, berättar Casagrande.

Inte precis det, men nog någonting annat i den stilen är vad han efterlyser för Hangös del.

-          Här finns unika fågel, insekt- och växtmiljöer, det måste ju finnas en orsak bakom allt det, menar han.

Enlight Casagrande är proportionerna i Hangö helt annorlunda än i övriga städer. Här finns en viss luftighet och andlighet som man inte hittar på så många andra ställen. Det skall ni bevara. Hangö är ett slags anti-Kervo, säger Casagrande.

Men som arkitekt och stadsplanerare medger han snabbt att det är frågan om större frågor än en enskild människa kan påverka. Mer än en enskild arkitekt kan påverka.

-          En omfattnande, tvärvetenskaplig framtidsutredning och –forskning är vad som behövs, slår han fast.